Om alldeles, alldeles för kort tid är det julafton, sen hinner man blinka en gång och helt plötsligt är det nyår.
Det känns som att de flesta personer gillar högtider och traditioner.

Alltid varit tvärtom
Jag har alltid, så länge jag kan minnas, betraktat julafton och nyår som något ångestfyllt och väldigt överladdat. Sedan finns det traditioner eller högtider som inte ens är svenska utan som vi rent av bara har snott från Amerika, eller andra länder, som Halloween, första april eller lucia till exempel. I Amerika finns även en annan tradition som vi faktiskt, kryss i taket, inte har i Sverige än. Högtiden är såklart Thanksgiving.

Thanksgiving
En högtid från Amerika som kort förklarad handlar om att visa tacksamhet för det man har. Man samlar släkt och vänner och äter god mat, visar tacksamhet för vad man har och även för Gud.
Jag personligen är inte på något sätt troende. Men tycker ändå att det är en fin högtid och mer av sådant borde finnas i Sverige.

Tacksam för de små sakerna
Ända sedan liten har jag försökt göra så gott det går och så gott jag kan, vara stolt över den jag är, därmed också vara stolt över mitt handikapp. Det har inte varit en dans på rosor precis och vissa dagar kan det fortfarande, än idag vara riktigt jobbiga.

Idag ser jag i stora delar bara mitt handikapp som något bra. Min cp – skada har lärt mig en massa saker, bland annat så kan jag se livet på ett annat sätt än många andra i min ålder, från ett annat perspektiv. Det är jag tacksam för.
Jag har en familj, vänner och en underbar kille som accepterar mig precis som den jag är. De bryr sig inte om min cp – skada utan ser mig som den jag är personlighetsmässigt. Ibland ser de mig som så “normal” att jag till och med måste påminna de om att jag faktiskt är handikappad och inte kan hänga med lika snabbt.

Detta låter väldigt klyschigt men på grund av mitt handikapp har jag lärt mig att vara tacksam för de “små sakerna” som man kanske inte tänker på så ofta.

Vi tar allt för givet.
Det faktum att det finns mat på bordet är inte lika självklart för många andra som det är för oss. Att faktiskt stanna upp och inse vad man har och att vara tacksam för det tror jag är väldig viktigt. Jag är så tacksam och så otroligt stolt över vem jag är och vad jag har och har åstadkommit.

/Amanda