Bild på bok med Jonas Helgesson

Boken ”Det är i alla fall tur att vi inte är döda” med en damm och blå himmel i bakgrunden

Ännu en gång närmar sommaren sig med stormsteg och under varma sommardagar är något av det bästa jag vet att sitta i en solstol och lyssna på ljudböcker. För två somrar sedan upptäckte jag en författare som jag fastnade för direkt. Han heter Jonas Helgesson, han har en CP-skada och har skrivit fyra böcker som på olika sätt är kopplade till hans handikapp. I denna artikel kommer jag kortfattat beskriva hans olika böcker, vad de handlar om och vad jag tycker om dem, och förhoppningsvis kommer ni också vilja läsa dem efter att ha tagit del av min artikel.

”Grabben i kuvösen bredvid”
Jonas första bok heter ”Grabben i kuvösen bredvid” och kom ut år 2007. Det är en självbiografi som skildrar hans första 27 år i livet, från att han vid väldigt tidig ålder fick beskedet av läkarna att han aldrig skulle kunna gå eller tala, till att han idag gör båda delarna och mycket därtill. I början av boken berättar Jonas att den inte innehåller någon fakta om CP-skador, utan den handlar enbart om hans liv och egna upplevelser. Det är han själv som ska stå i fokus, inte hans handikapp.

Jonas Helgesson är både positiv och envis, och i alla fall jag kan inte låta bli att inspireras av den här boken. Han skriver på ett humoristiskt sätt, vilket gör att man själv vill se ljust på sin tillvaro. Tack vare sin extrema viljestyrka har han lyckats övervinna sina egna begränsningar och gjort allt det som läkarna inte trodde att han skulle klara av, till exempel att cykla, spela golf och ta körkort, bara för att nämna några saker. Jonas berättar också om hur tacksam han är över livet, eftersom han höll på att förlora det precis när det började, på grund av en lång syrebrist vid födseln. I boken talar han gott om sin familj, han berättar att de aldrig särbehandlat honom på något sätt, vilket gjort att han fått kämpa en del, men det har också resulterat i att han lärt sig otroligt mycket.

”Ett CP-bra liv”
Jonas andra bok, vid namn ”Ett CP-bra liv”, kom ut 2010 och har en helt annan inriktning än den förra. Förutom att vara författare så är Jonas Helgesson också föreläsare, och denna bok bygger på sådant han brukar tala om i sina föreläsningar. Boken tar upp stora och komplexa ämnen såsom människovärde, identitet, drömmar, olikheter och vad det egentligen är som räknas som ”normalt”. På grund av dessa svåra ämnen så är boken mycket mer filosofisk än Jonas första bok. Han berättar inte lika mycket om sitt handikapp rent konkret, utan beskriver mer sina tankar om dessa ämnen, delvis ur ett handikapperspektiv. Det filosofiska sättet att skriva på är inte riktigt min melodi, och jag tycker därför att ”Grabben i kuvösen bredvid” är en bättre bok, men däremot innehåller ”Ett CP-bra liv” många tänkvärda citat angående både livet i stort och synen på handikapp. Ett exempel är: ”Man kan vara handikappad i sin kropp, man kan vara handikappad i sitt förstånd, men ingen människa är bara handikappad”.

En annan viktig faktor som skiljer denna bok från den förra är att den innehåller en hel del fakta om olika typer av CP-skador. Jag vill inte påstå att jag lagt alla latinska namn på huvudet, för det har jag inte, men jag tycker ändå det är intressant att läsa om, eftersom jag själv har väldigt lite kunskap om just CP-skador. Förutom fakta om CP, så innehåller boken också information om hur situationen för personer med funktionshinder sett ut historiskt, både i Sverige och utomlands. Dessa historier får en verkligen att tänka till och vara tacksam över att man är född i nutid, vilket Jonas också pointerar.

”Etiketter ska man sätta på julklappar – inte på människor”
Jonas Helgesson släppte sin tredje bok 2012 och den fick namnet ”Etiketter ska man sätta på julklappar – inte på människor”. Den skiljer sig mycket från Jonas två tidigare böcker, den innehåller nämligen bara små korta visdomsord som han delat med sig av under åren, genom sina böcker och föreläsningar. Citaten handlar bland annat om livet i stort, handikapp, diskriminering, människovärde och om att ALLA borde tro på sig själva. Det finns egentligen inte så mycket mer att säga om boken, citaten talar för sig själva. Detta är några av mina favoritcitat som jag anser att vi alla borde försöka leva efter:

”Jag vill minska mina fördomar innan mina fördomar förminskar mig.”
”Behandla inte människor som strumpor – gallra inte bort de udda.”
”Återvinn dina misslyckanden. Gör dem till erfarenheter.”
”Att tycka synd om sig själv är som att kissa på sig. I början känns det befriande, men efter ett tag stinker hela tillvaron.”
”Du kommer aldrig att träffa en enda oviktig människa i hela ditt liv.”
”Smutsa inte ner livet med omänskliga ideal.”
”All diskriminering kostar samhället mer än de förändringar som skulle behövas.”
”De som tror att de inte har något att bidra med har nog inte insett värdet i en varm kram.”

”Det är i alla fall tur att vi inte är döda”
Jonas fjärde och senaste bok, men förhoppningsvis inte den sista, heter ”Det är i alla fall tur att vi inte är döda” och kom ut 2018. Titeln kan låta lite dramatisk, men det är faktiskt precis tvärtom. När Jonas skrev den här boken hade han fått sina två barn Esther och Albin, och det var Esther som helt plötsligt kläckte ur sig den meningen en dag, vilket Jonas tyckte var den perfekta titeln till boken. Den pekar på att man ska se det ljusa i livet och vara tacksam för att man faktiskt fått ett liv, helt gratis.

I denna bok har Jonas skaffat familj, han har både gift sig och fått två barn, och den nya familjen är en stor del av boken. Jonas berättar om hur tacksam han är över sin familj, över sin fru Hanna som älskar honom precis som han är och för sina barn som inte ser honom som CP-skadad eller konstig, utan bara som pappa. Det är något jag tror alla handikappade strävar efter, att bli sedd för den man är och inte för sitt funktionshinder. Varje kapitel i boken är små fristående historier, där Jonas berättar om olika händelser ur sitt liv, både små och stora.

I boken lägger Jonas stor vikt vid olika former av diskriminering och mobbning som han varit med om i olika skeden i livet. Han berättar exempelvis om när han både försökte söka jobb i en klädbutik och på en förskola, men att han blev så dåligt behandlad på båda ställena att han tillslut hamnade i en depression. Jag tycker det är extremt viktigt att uppmärksamma hur dåligt personer med funktionshinder blir bemötta i många situationer och även att visa hur dåligt en människa mår av det. Genom att lyfta detta viktiga ämne kan det förhoppningsvis ske en förändring.

I boken finns också en del fakta, inte specifikt om CP-skador, utan hur situationen ser, och har sett ut, för personer med funktionshinder. Jonas berättar bland annat om en resa till Vitryssland som han gjorde tillsammans med Erikshjälpen. De besökte en institution där personer med funktionshinder bor och Jonas vittnar om att han knappt trodde sina ögon när han såg hur de boende blir behandlade. Personer som inte kan stå eller sitta själva får bokstavligt talat ligga utspridda på golvet. Jonas berättar att synen på handikappade i Vitryssland idag till viss del liknar synen som Sverige hade på handikappade under 1800-talet. Barnen som växer upp på institutionerna blir oftast förda dit eftersom deras föräldrar inte vill ha med dem att göra på grund av deras svårigheter. De bor oftast på institutionen hela livet, de ägs av staten och blir aldrig myndiga trots att de är över 18 år.

Trots att denna bok tar upp väldigt tunga ämnen, så skriver Jonas på ett mycket inspirerande sätt, utan att texten förlorar sitt djup. Han blandar humor och allvar, vilket gör att boken blir både informativ och underhållande på samma gång. Han återgår alltid till tacksamheten över att han, trots sina svårigheter, lever ett bra liv med familj, hus, bra vänner och ett jobb som han trivs med. Det är som han själv säger: Ibland blir det inte som man tänkt sig, ibland blir det bättre.

Hoppas ni blivit sugna på att läsa Jonas Helgessons böcker efter att ha tagit del av denna artikel, jag rekommenderar dem varmt. Om ni sedan, liksom jag, vill läsa ännu mer om Jonas och hans liv, så har hans mamma Lena Helgesson skrivit en bok vid namn ”CP-barnet” som handlar om att ha ett barn med en CP-skada.

/Emelie