Jag vet att du tror att det enda sättet för dig att någonsin bli lycklig, hitta kärleken och trivas med dig själv är att bli smal.
Men det är inte så och en dag kommer du att förstå det. En dag kommer du att inse att det aldrig, aldrig var din kropp det var fel på och att det aldrig var du som skulle förändra dig. En dag kommer du att bli exakt så där lycklig, kär och välmående som du bara drömmer om just nu – utan att bli smal.
Jag vet det. För den dagen är idag.

Så lärde jag mig att älska min kropp

Detta stycke kommer från det inledande kapitlet till boken Så lärde jag mig att älska min kropp som kom ut år 2018 och är skriven av Linda-Marie Nilsson. Detta stycke har hon skrivit till sitt tolvåriga jag. Linda-Marie Nilsson är influenser och kroppsaktivist, och genom sina sociala kanaler arbetar hon för att alla olika kroppstyper ska bli accepterade i samhället och ska få samma chans att synas i medierna.

Handling

Boken handlar om Linda-Maries liv, från att hon tog sina första stapplande steg till att hon idag lever ett liv som influenser och kroppsaktivist tillsammans med sin sambo. I boken berättar hon om att hon varit överviktig i stort sätt hela livet och hur dåligt hon blivit behandlad, och även behandlat sig själv, på grund av det. I boken skriver hon om alla tårar hon fällt i provrum över att plagg efter plagg i butikerna varit för små, och över att hon inte kunnat bära likadana kläder som sina jämnåriga.

Hon belyser både nätkärlek och näthat, och hur det påverkat henne genom åren. Tidigare hade Linda-Marie en blogg och när hon var 16 år publicerade hon en bild på sig själv tagen i ett provrum, iklädd en bikini. Hon fick otroligt mycket hat för den bilden, folk skrev att hon var både ful och äcklig. Fyra år senare la hon upp en ny bikinibild på sin Facebook med texten ”Jaja, kan alla med platta magar lägga ut sina strandbilder så kan jag också det”, och den bilden blev viral. I boken lyfter hon fram att hon blev hyllad för att hon vågade visa upp sig själv, hon fick göra intervjuer på alla möjliga språk och hon var så glad över att hennes kropp fick ta plats och synas. Samtidigt berättar hon att hon blev ledsen, eftersom det visade att folk tyckte att hennes kropp var precis så annorlunda som hon själv alltid hade trott. Det kunde inte bara få vara en helt vanlig strandbild. Hon påpekar att hon beskrevs som ”modig” när hon la ut sin bikinibild, något man aldrig hade kallat en smal person som gjort samma sak.

När Linda-Marie började lägga ut fler bilder på sig själv, både i bikini och varnliga kläder, så fick hon tusentals mejl. Flickor och kvinnor i olika åldrar skrev till henne att de var missnöjda med sina kroppar och att de inte vågade visa upp sig. De skrev också hur mycket hennes bilder och YouTUbe-videor hjälpte dem till att se ljusare på sina kroppar och sluta se ner på sig själva. Linda-Marie berättar i boken om hur otroligt glad och rörd hon blev över alla dessa meddelanden och att hon skärmdumpar och sparar alla positiva kommentarer och meddelanden hon får.

I boken skriver Linda-Marie om övervikt i förhållande till hälsa, eftersom hon ofta får höra av vilt främmande människor, ofta på internet, att hon inte är hälsosam bara för att hon bär på några fler kilon än vad idealet säger är okej. Hon förklarar att det finns så många fler aspekter inom hälsa än bara vikt, och man kan absolut inte avgöra hur en person mår bara av att se en bild på personen. Hon berättar om hur hon själv lever, och visar därför att man kan vara hälsosam och tjock, på samma sätt som man kan vara ohälsosam och smal –  och vise versa. I samband med att hon pratar om hälsa, så pratar hon också om psykisk ohälsa och ätstörningar. Hon påpekar att många verkar tro att man inte kan ha en ätstörning om man är överviktig. Men som hon själv säger, ingen vet om den tjocka personen går hem och kräks efter middagen, eller går och lägger sig hungrig på kvällen, för att kanske vakna något hekto lättare. Hon berättar också att hon varit mer eller mindre ätstörd hela livet, men att hon har trott att det varit ett fullt normalt beteende.

Linda-Marie hävdar att ordet tjock har fått en helt felaktig betydelse idag. Hon menar  att folk kan säga ”Usch vad jag känner mig tjock idag”, när de menar att de inte känner sig snygga. Hon vill att ordet tjock ska användas i dess rätta bemärkelse. Det är ett adjektiv precis som alla andra, varken positivt eller negativt.

Boken innehåller mycket konkreta tips. Linda-Marie har gjort listor över bland annat hur hon anser att föräldrar och lärare bör prata med barn om vikt och utseende. Det finns råd för hur man ska kunna märka om ens kompis lider av en ätstörning, och hur man ska agera efter det. I boken finns också listor på var man kan hitta bra kläder i större storlekar, och hur man ska tänka när man råkar gå in i en butik som har ett för smalt utbud på storlekar. ”Stackars klädmärke som inte får chansen att visa upp sina plagg på stan på min snygga kropp!”. Det finns också listor på kroppspositiva konton och hashtaggar att följa på Instagram.  Linda-Marie tipsar om hur man ska göra för att känna sig bekväm i sin egen kropp. Exempelvis föreslår hon att man ska ta bilder på sig själv i olika vinklar, och sedan ska man hitta något man tycker om med sin kropp på varje bild.

En bok värd att läsa

Bokomslag på boken "Så lärde jag mig att älska min kropp"

Bokomslag på boken ”Så lärde jag mig att älska min kropp”

Denna bok är verkligen en ögonöppnare. Jag som aldrig har varit överviktig har inte heller funderat över hur exkluderad man blir om man är det. I bokens första kapitel berättar Linda-Marie om hur överviktiga personer framställs i sagans värld. Det är aldrig en tjock person som spelar huvudrollen och en tjock person är alltid dum eller klumpig. Detta har jag aldrig reflekterat över, men nu inser jag att det är sant. Linda-Marie tar bland annat upp ett exempel ur Askungen, där det finns en rund mus bland alla andra idealstora möss, och den tjocka musen är klumpigare än de andra. Disney-prinsessorna ska vi inte ens tala om, där kan man verkligen se ett trådsmalt ideal. Det är så tråkigt att det får se ut såhär i våra barnfilmer. Det skapar fördomar hos barn i extremt tidig ålder, vilket lätt bidrar till att barnen i senare år får en skev bild av hur människor ”borde” se ut.

Jag kan känna igen mig mycket i den här boken. Mitt utseende sticker också ut från idealet, eftersom jag sitter i rullstol. Linda-Marie understryker ofta att hennes syfte inte är att uppmuntra folk till att se ut som hon, utan det är att alla människor ska känna sig trygga i att se ut som de gör. Därför kan det handla precis lika mycket om olika hudfärger, funktionshinder och andra yttre faktorer som om vikt. Även om jag inte behövt gå igenom diskriminering i samma avseenden som Linda-Marie, så kan jag ändå känna igen mig i känslan av att vara annorlunda, sticka ut från mängden och att inte alltid få vara med på lika villkor. Personer med olika typer av synliga funktionshinder är också underrepresenterade i medierna, vilket jag tycker är väldigt tråkigt. Jag förstår inte varför det är så svårt att låta alla kroppstyper få vara med.

Denna bok är otroligt viktig, och jag tror den är ett steg till att minska diskriminering av människors utseende. I boken skriver Linda-Marie om riksföreningen mot ätstörningar Frisk och fri, som har kommit fram till att 80% av alla femtonåringar i Sverige är missnöjda med sina kroppar. Det är så ledsamma siffror, och jag tror till stor del att de har att göra med de sjuka ideal som samhället målar upp. Om jag tittar på modeller på tv och internet, så kan jag nästan inte identifiera mig med någon av dem. Det är dags för en förändring och det är dags att låta alla kroppar visas upp i rampljuset.

Förutom att boken är väldigt bra, så tycker jag också den är väldigt fin. Den innehåller många bilder på Linda-Marie, både från uppväxten och från nutiden. Både privata bilder och bilder tagna i studio. Hon visar upp sig själv både stylad och ostylad, precis som livet är. Många av bilderna har också en tillhörande text. På vissa sidor i boken finns enbart citat skrivna med stor snirklig text. Dessa är bra visdomsord att ta med sig och tänka på då och då. Några exempel är: ”Celluliter och bristningar är bara smilgropar i huden.”, ”Tappa inte bort ditt liv bara för att tappa vikt.” och ”Förändra dig aldrig för någon annans skull. Aldrig.”.

Jag hoppas att ni blivit sugna på att läsa den här boken efter att ha tagit del av min artikel. Jag själv har lyssnat på den två gånger och den berör mig lika mycket varje gång. Jag blir så ledsen av att läsa om allt tråkigt Linda-Marie behövt gå igenom på grund av sin övervikt, men jag blir så otroligt glad när det tillslut gått bra för henne. Jag tycker att alla borde lyssna på Linda-Marie och inse att vi alla är fina som vi är.

Följ Linda-Marie Nilsson:

Instagram: @lindamariie
YouTube: Linda-Marie Nilsson
Facebook: Linda-Marie Nilsson
Facebook-grupp: Alla storlekar är vackra
Webbshop: lindamarienilsson.se

/Emelie