Bild: platta och böckerVart ser jag mig själv om tio år?

Om tio år så är jag tjugosex, nästan tjugosju.. Men vart befinner jag mig nu? Jag är sexton år och går mitt första år i en IMA linje. IMA står för Individuellt alternativ och är en gymnasieutbildning för personer som av någon anledning inte kan läsa på ett nationellt program. Varför just jag läser på IMA är för att jag inte gått tillräckligt mycket i skolan och därav inte fått dom betyg jag behöver för att kunna gå på ett nationellt program.  Det har absolut gått bra, men jag har en lång bit kvar att gå. Och på senaste tiden har jag insett en sak. Jag vet helt ärligt inte vilket gymnasium jag vill välja när jag väl har läst upp alla mina ämnen. Till en början så var jag helt inställd på att jag skulle gå naturbruk. För djur är mitt liv och någonting jag absolut inte kan leva utan. Men det slog mig att det finns så himla många linjer att välja mellan, linjer där du kan gå ut och jobba direkt efter du tagit studenten, linjer där du måste fortsätta din utbildning några år till innan du kan få jobb osv osv. Men vad ska du välja när du har intresse av många saker?

Så för att svara på frågan, var jag ser mig själv om tio år. Inte en aning.

Jag vill ju ha gått ut gymnasiet och fått ett jobb. Men samtidigt så vet jag att det kanske inte är möjligt. Och jag får ta saker i min egna takt för att inte bli slutkörd ännu en gång. Jag kan, på grund av mina diagnoser, oavsett hur intresserad jag är utav någonting  “ tappa “ intresset för vissa saker i korta/långa perioder. Vilket jag verkligen hatar. Detta är även en av många saker som gör det jobbigt för mig att veta vilken linje jag ska välja att läsa i gymnasiet, då jag vet om att jag senare kan tappa intresset en kort period. 

Jag har ingen stor framtidsplan som dom flesta andra i min ålder har, utan jag tar det som det kommer, även fast jag vill kunna ha framtidsplaner. Vilken linje jag än väljer, om jag byter linje eller väljer att läsa något annat på sidan om eller läsa en extra linje efteråt, så vet jag innerst inne att jag kommer att välja någonting som intresserar mig. Och det kommer bli bra tillslut. 

Oavsett hur många nedförsbackar du snubblar nedför så finns det alltid en uppförsbacke längre fram som väntar på att du ska ta dig uppför den. 

Och jag kommer klara det, precis som du. 

/Linnéa