Bild på julhälsning

En bild med julhälsning.
God jul och gott nytt år önskar vi från redaktionen.

Vi som växte upp på 70 och 80-talet fick traditioner som för oss lever även idag. Då var förväntningarna säkert lika höga men kanske riktade på andra saker.
Julgranen pyntades en speciell dag och familjer samlades för att laga all julmat. Men oavsett har alla haft olika traditioner som följt kommande generationer.

Till exempel har TVn samlat många hushåll på julafton med julvärdar och Kalle Anka.
Hur ser det ut idag med massor av streamingtjänster och vår mångfald i samhället?

Vi på funkar.skane.se är en härlig blandning av unga vuxna och lite äldre redaktörer.
Vilket visar att vi har olika jultraditioner.

Redaktionen berättar – så här ser det ut hos oss…


Bild: Gregory med tomteluva

Bild på Gregory med tomteluva och solglasögon

Gamla traditioner och mycket ljus

Jag som är född på 70-talet är en av dom som traditionsenligt tittar på Kalle och hans vänner. En tradition som barnen inte riktigt tar till sig. Det har liksom inte lockat dom. Så vi äldre i släkten brukar titta medan barnen hittar på något annat.

Att samlas med den närmaste släkten kring ett stort och löjligt fyllt julbord är en tradition som lever kvar sen jag var liten. Julbordet är inte bara det klassiska utan vi har utökat med rätter från Polen, Danmark och USA. Därför är det inte konstigt att alla ligger i mindre magsmärtor på kvällen och tvingar barnen att vänta på paketöppningen. Jag tror att barnen i vårt firande klassar julafton som världens längsta dag. Väntan är en prövning på humör och tålamod tills det är dags att attackera paketen.
En ganska ny tradition är att vi äldre spelar ett julklappsspel medan de små barnen mäter högarna med leksaker som dom har fått från tomten. Ja, vi har fortfarande lögnen igång. Vi till och med hyr in en glad person som delar ut från en säck.

Sen har jag en last som jag utökar varje år. Jag bara älskar ljuset och musiken innan och kring julen. Det finns en enorm vilja att pynta ute och inne. Huset ska varvas med ljusslingor och figurer i olika färger. Varje år utökas arsenalen med en ny figur. I år köptes en tomte som klättrar upp och ner på en stege!
/Gregory, redaktör.


Bil på Malin med tomteluva

Bild på Malin med tomteluva.

Julens magi

Jag har alltid tyckt att julen är en väldigt fin och mysig högtid. Minns att jag redan tidigt in på höstterminen av mellanstadiet planerade och påbörjade producera julklappar i slöjden till släkten, nu med facit i hand med blandat resultat. Så att ge och komma på passande julklappar har jag alltid tyckt varit kul. Nu som vuxen ser jag mer fram emot att bara få vara tillsammans med familjen, spela spel och äta god mat. Men det allra finaste är nog ändå att återigen få uppleva julens magi genom mina små barn. För visst var julen mer magisk som liten…

/Malin, redaktör

 


Julbild med Emelie

Emelie sitter i sin rullstol framför en julgran, hon är klädd i svarta byxor, en svart topp och röd bikerjacka.

En julfilm fylld med nostalgi

Nu står julen för dörren, och som jag har längtat. Efter några mörka och regniga höstmånader älskar jag att husen lyses upp av ljusstakar och stjärnor i fönstren, och det känns som det finns något att se framemot hela tiden .

Jultraditioner kommer och går, men det finns vissa som består. Varje julaftonsmorgon ligger små paket till hela min familj i en fin röd julstrumpa. Julen 2010 tassade jag fram till strumpan och drog upp ett paket som innehöll en DVD-skiva med filmen Tomtetass och jakten på julen. För mig och min familj är denna film en lika stark tradition som Kalle Anka och hans vänner. Vi ser den varje år, en kväll i december.

Filmen börjar med ett födelsedagskalas för jultomten, då han får en hundvalp av en vän som just gått bort. Valpen är vit och fluffig, får namnet Tass och blir Tomtens bästa vän. På en resa till New York tappar de bort varandra, Tomten blir sjuk och glömmer bort vem han är. Han får jobb som butikstomte i en leksaksaffär, där han också får ett rum att bo i. I en annan del av staden hittar Tass ett barnhem, där en flicka tar hand om honom. Hon tror på Tomten och därför kan hon förstå vad Tass säger. Tillsammans försöker de hitta jultomten , innan det är för sent. Detta är en väldigt söt film som passar hela familjen. Den är fylld med kärlek, vänskap och omtanke, något vi aldrig kan få för mycket av.

Jag önskar er alla en riktigt God Jul och Ett Gott Nytt År.

/Emelie, skribent


Bild på Elin framför en pyntad julgran

Bild på Elin framför en pyntad julgran.

Barnens högtid

Jag skulle vilja säga att julen är barnens högtid. Det är såklart en mysig tid alltid annars också men det känns som att det är något speciellt för den lilla människan. Små ögon som tindrar och spricker av glädje och förväntan, rädslan men samtidigt också nyfikenheten på tomten och julklappspapperet som rivs och slits i för fullt. Jag minns mina barndomsjular som den bästa dagen på hela året. Det gick inte att ta in att dagen äntligen kommit och på lille julafton minns jag det som en omöjlighet att få någon sömn i kroppen.

Som barn tyckte man de vuxna var så tråkiga eftersom de alltid skulle ta en sådan fruktansvärt lång tid på sig att äta och prata. Det fanns inte ens på kartan för mig att sitta ner och njuta av julmaten. Jag blev så stressad och det skulle bara gå undan fort, fort, fort. (Ju fortare man åt desto fortare fick man ju för sig att tomten kom men så var ju inte fallet)

Jag minns en jul när jag blev ordentligt skrämd av jultomten, jag minns inte riktigt nu hur gammal jag var…
Men den julen i alla fall så dök “tomten” dök upp hela tre gånger på en  kväll och när han dök upp andra gången efter att han precis delat ut julklappar till oss blev jag livrädd! Vi satt lugnt och stilla och lekte med klapparna när jag plötsligt såg ett ansikte ute i mörkret varpå jag bara skrek rakt ut: “aaaaaah tomte!!!”

Familjemedlemmarna undrade vad det var frågan om.
Till saken att han hade en otäck gammaldags tomtemask på sig så  det gick inte  att se vem det var och det har jag fortfarande inte lyckats ta reda på. Nu däremot är jag varken rädd för vare sig tomtar eller troll, nu är det mer gemenskapen och stämningen jag tycker är mysig, julklappar ser jag som en härlig bonus.  Likt någon annan i redaktionen så har jag både förra året och i år blivit varse hur mycket jag älskar julpyntet. Hur glad jag blir när jag ser att det är på sin plats och tillsammans med gran och annat skapar den ultimata julstämningen.
/Elin, skribent


Julbild Linnea

Bild på Linnea med tomteluva.

Julmat och julklappsspel

Tidigare har jag alltid firat jul hos min farmor tillsammans med min familj, farbror och hans fru osv. Vi har alltid åkt dit runt 17-tiden och ätit middag, vilket brukar vara den klassiska svenska julmaten som sill, prinskorvar och köttbullar, potatis, bröd och ägg, gröt osv. Vid bordet brukar vi prata om allt möjligt, som familj och släkt brukar göra antar jag. Jag brukar bara sitta still och pilla i maten eftersom jag inte är så pratglad av mig. Vi brukade och gör fortfarande inte så mycket mer på julafton än att äta middag och sen lite gott, öppna julklappar mm.

Nuförtiden brukar jag bara vara med och socialisera mig vid middagen och vid julklappsöppningen, annars sitter jag i ett hörn med mobilen eller sover i soffan. Inte för att jag inte gillar min släkt, utan för att jag helt enkelt inte orkar mer än så mycket.

Nu på senaste år har vi också börjat med en tradition att spela julklappsspelet dagen innan julafton.
/Linnea, skribent