Afrika DavidJag och min familj brukar ofta resa till olika delar av världen. Nu senast jag var i Afrika, med min mamma för att bland annat fira hennes födelsedag. Vi hade båda tröttnat på vädret. Sagt och gjort.

När vi väl kom fram kändes det bekant, som om man var hemma på nåt vis, även om jag inte varit där på 6 år. Kanske för att äntligen få känna värmen, kanske för att folk i Gambia är så trevliga, inte för att svenskar inte är det men det är alltid trevligt med nya perspektiv. Speciellt när man är funktionshindrad tycker.

Hotellet var som jag mindes det. Jag skulle beskriva det som ett naturhotell typ, med broar och smått höga kanter. Lite av ett problem för min rullstol, men jag gillar utmaningar.

Jag har alltid med mig min rullstol när jag reser utomlands och de hade jag nu också.

Dagarna, en vecka, fördrev vi på stranden och jag, slarvig som jag är. Men jag kunde inte brytt mindre… just då. Nu när man väl kommit hem efter en vecka så, ser jag som en överkokt fisk eftersom jag fjällar så mycket.Som sagt fördrev vi de mesta av dagarna på stranden och jag tog alltid en macka med ägg, bacon och lök till lunch. Den enda dagen vi inte var på stranden, så åkte vi till safari istället. Det var väldigt häftigt, och det var en upplevelse att vara där, och inte minst en upplevelse i sitt eget slag att bara ta sig över till Senegal, där safarin ligger.

De gjorde vi med hjälp av buss samt färja. Vi har definitivt inte ensamma om man säger så, där var fullt med både det ena och det andra; ett gigantiskt hav av människor, bilar, tunnor, nötter, godis, spannar. För att nämna några saker…

Hur var då tillgängligheten?
Jag hade ju som bekant med mig min rullstol, och det var tur. Jag var den enda som satt mjukt på färjan, haha. Nä men skämt åsido så kunde jag knappt röra mig och inte mamma heller för den delen, men guiden och hans fotograf så till så jag kom på först av oss i gruppen. Sen åkte vi iväg efter att lasten gått på.
Afrika noshörning

Helt plötsligt fick jag ett barn i knät. Jaha, tänkte jag men sa inget då jag ville vara hjälpsam mot andra. Jag minns inte mycket från just färjan eftersom jag somnade. Men vaknade att folk började gå systematiskt av färjan och förde ett himla liv. Inte så tillgängligt just där kanske.

Vi gick vidare mot bussen, eller sprang snarare kanske jag ska påstå. Det var massor med människor i min egen ålder och barn som drog i en. Ville sälja på mig och mamma och alla andra i vår grupp en massa jordnötter. Nej tack du. Men jag kan förstå dom. Deras levebröd och sånt.När vi väl satt inne på bussen, kände jag trygghet. Även om barn utanför flåsade på rutan.

När vi väl kom fram till safarit kände jag mig trött men trots detta var förväntningarna på topp. Jag fick hjälp upp i jeepen och sen blev de åka av.

Vi såg massor med djur, bland annat giraffer, zebror och noshörningar. En häftig upplevelse, klart värt att uppleva sämre men överkomlig tillgänglighet för detta.

/ David