Bild på pratbubbla

Bild på tom pratbubbla

Ibland möter vi personer som har ett annorlunda sätt att sortera, filtrera och bearbeta information, intryck, tankar och känslor”.
-Nååkve Balldin

För nästan snart ett år sedan deltog jag i en föreläsning om Neuropsykiatriska diagnoser med Nåkkve Balldin. Han pratade bland annat om autism och olika sätt att tänka. Framförallt så pratade han mycket om att “om vi möter unikt, dvs olika och kanske lite annorlunda sätt att tänka, så måste också den som bemöter ha förmågan att bemöta unikt”.

Det var Kungsbacka kommun som anordnade den och en organisation som heter Föräldrar emellan.  Egentligen så var den nog  mer riktad till föräldrar och anhöriga. Men den handlade om det här med bemötande och jag tänkte att ”jag går på den ändå”.

Ett unikt sätt att tänka och känna på
Svårigheterna tar sig olika uttryck, men det som är skillnaden är att alla människor har ett sätt att tänka. Men hos personer med NPF-diagnoser så räcker inte alltid det tankesättet som man har med sig från början och det är då man börjar tänka och uppleva saker på ett mer “unikt sätt”, som Nååkve kallade det. Han menade på att  man har bara ett nytt sätt att tänka och känna saker på. När jag tänkte på det så kände jag att det stämmer faktiskt och  jag tyckte det var så bra sagt.

Möt unikt, bemöt unikt
Man kan inte bemöta på det så kallade standard sättet, det vill säga det sättet som man möter dem flesta människor på utan möter  vi unikt så måste vi bemöta unikt. Vilket är det jag kommer att bära med mig till största delen från föreläsningen. Samt att den som bemöter det unika måste kunna skifta sitt eget fokus från att bemöta det den unika personen kan till att bemöta det den unika personen  vill göra i stunden. 

Att ge efter, det bästa sättet ibland?
Det hjälper kanske inte  att föräldern tjatar på sitt barn att göra läxan en torsdag.  Det leder  till exempel inte till att den där läxan blir gjord den dagen utan det får bara större och mindre trevliga konsekvenser. För att undvika det kan det därför vara bättre att man gör läxan på lördagen istället exempelvis. 

Att höra det var också en typ av “aha-upplevelse” för mig eftersom jag som liten inte var den som tyckte att läxorna var det mest populära. 

Min egen upplevelse och KBT-terapi
Eftersom min familj inte visste om att jag hade autism då så var de väldigt bestämda med att läxorna skulle göras en viss dag. Det fanns inte på kartan att skjuta upp det. Vilket mest gav mig ångest eftersom det krävde en fokus från mig som jag inte hade för tillfället.

Anledningen till att allt fler får NP-diagnoser idag dels beror på att vi har mer kunskap om hjärnan idag än vad man hade förr. Men också för det idag ställs större krav på att vi ska kunna hantera och bearbeta information vilket också gör att det sociala samspelet mellan människor blir större.

För att få bättre hjälp med att förstå min egen autism så genomgick jag KBT-terapi när jag gick på gymnasiet vilket jag tyckte var en fantastisk hjälp för mig. När jag var klar med den var det som att jag blev en helt ny människa. KBT-terapi är något som Nååkve också ger exempel på i sin föreläsning.  Han menar att man i samtal kan ställa ledande frågor till den man pratar med så att man på det sättet går in  på riktigt och kartlägger situationer tex genom att man börjar diskutera och analysera frågor. Till exempel: Vad tycker du är roligt att göra?  När du blir arg hur vill du att andra personer hjälper dig då? När det kommer till bemötande menade Nååkve att kartläggningen är viktig. “ingen spaning, ingen aning” menade han och det är också en av de stora delarna som jag vill bära med mig som en viktig erfarenhet från föreläsningen.

/Elin

https://www.kungsbacka.se/Omsorg-stod-och-hjalp/Familj-barn-och-unga/foralder-i-kungsbacka/Foraldrar-emellan/