Bild: En färgpalett

En ögonskuggspalett med nio olika pastellfärger. I en av färgerna är en sminkborste placerad.

Ibland kan jag inte definiera färgen på ett föremål. Vid andra tillfällen är jag så gott som säker på vilken färg ett föremål har, men sedan får jag höra från någon seende att det har en helt annan färg.

Vi tar det från början
När jag var liten hade jag bra färgseende, det var bara när jag ritade som jag hade svårt att se skillnad på de svarta, mörkblå, mörkgröna och bruna pennorna, vilket inte är helt ovanligt för personer med synnedsättning. Genom åren har mitt färgseende blivit sämre, och idag är det inte alls bra. Jag är inte färgblind och jag ser inte svartvitt, men jag har ändå stora problem med det. De dova färgerna är svårast, men ibland har jag svårt även för riktigt starka färger som jag inte hade några problem med tidigare.

Att välja kläder
Jag tycker det är roligt med kläder och jag klär mig gärna i starka färger, även om jag inte själv kan se exakt vilka färger det är. Detta har dock blivit svårare att göra de senaste åren, eftersom jag inte kan se vilka färger som passar ihop. Att klä sig i vitt, svart och grått är enkelt, de färgerna är lätta att kombinera, men jag vill kunna använda fler färger. I dagsläget får jag hjälp av min mamma när det gäller att matcha kläder, jag vet mycket väl vad jag tycker om och hur jag vill klä mig, men hon får hjälpa mig med kombinationen av färger och material. Någon annan får aldrig bestämma vad jag, eller någon annan, ska ha på sig, men jag behöver lite stöttning för att få det så bra som möjligt. Olika nyanser spelar också stor roll för vilka kläder som passar ihop, men också vilka kläder som passar till ens hudfärg. Färger är svårt för mig att se, men nyanser är om möjligt ännu svårare .

Jag försöker acceptera att jag ibland behöver hjälp att matcha kläder, men det var svårt i början av tonåren. Jag minns när jag var i 13-årsåldern och fick kommentarer som ”Åh vilka fina kläder! Har mamma hjälpt dig att välja?”. Ingen av mina jämnåriga fick längre någon hjälp av sina föräldrar med kläder, men jag behövde till viss del fortfarande det. Jag är mån om mitt utseende och har mer eller mindre alltid varit det. Jag hade naturligtvis velat matcha kläder själv, men jag behöver en hjälpande hand och jag är väldigt glad att jag har någon som vill ge mig den.

Det finns ett hjälpmedel för personer med synnedsättning som heter färgkoordinator. Det liknar en penna och när man håller den mot ett klädesplagg så talar den om vilken färg det är. Jag funderar på att skaffa en sådan, för att bli mer självständig när det gäller att välja kläder. Ofta köper jag likadana plagg i olika färger eller mönster och då hade en färgkoordinator varit till stor hjälp, då jag inte kan känna skillnad på dem.

Att referera till färger
Jag har märkt att seende personer gärna refererar till färger, vilket absolut inte fungerar för mig. Exempelvis när någon glömt namnet på en Tv-personlighet och säger ”Hon i den gröna klänningen”. Jag förstår att det är lätt att säga så, men eftersom jag inte blir hjälpt av den informationen så reagerar jag varje gång jag hör något sådant.

Känslan när det blir sämre
Det är naturligtvis inte roligt när synen blir sämre, oavsett om det handlar om synskärpa eller färgseende. Det känns fortfarande som ett litet nederlag varje gång jag ser helt fel på en färg, och det är något jag behöver arbeta med. Jag vill verkligen se färger, men det går inte. Än så länge kan jag se de flesta starka färgerna, vilket jag är glad över. Jag vet att himlen är blå, gräset är grönt och min hund är vit. För det mesta har jag seende personer runtomkring mig som kan beskriva alla de färger jag inte kan se. Eftersom jag kunnat se dem tidigare så hjälper det om någon berättar vilken färg ett föremål har.

Jag hoppas inte att mitt färgseende försvinner helt, men det får framtiden utvisa.

/Emelie