Bild: Emelie på en scen

Emelie sitter i sin rullstol på en scen och tittar ut över en tom konsertsal. Hon har på sig en paljettjacka i alla regnbågens färger och håret är uppsatt i en hög hästsvans.

Fram till för mindre än ett halvår sedan hade jag aldrig provat på rullstolsdans. Jag hade alltid tyckt om att röra mig till musik, men jag hade gjort det genom olika träningspass på gymmet. Min kompis hade länge pratat om att hon ville prova på rullstolsdans och när hon hittade gruppen Dans(fabriken) för alla på Dansfabriken i Ängelholm så bestämde jag mig för att prova jag med – ett val jag är väldigt nöjd med.

Lite kort om kursen
Dans(fabriken) för alla är en danskurs som riktar sig till personer med olika funktionshinder, rörelsehinder och/eller speciella behov. Fokus ligger bland annat på grundläggande dansteknik, motorik, koordination och mycket dansglädje. Alla har olika mycket danserfarenhet och olika förmågor, men alla får vara med på lika villkor och vi dansar utifrån våra egna förutsättningar.
Du hittar mer information om kursen här: http://www.dansfabriken.org/kurs/dansfabrikenforalla/

Hjälp och stöd under kursen
Under danslektionerna hade både jag och min kompis våra ledsagare med oss. Det kändes väldigt tryggt, för min del krävs det ofta att man förklarar för mig taktilt vilka rörelser jag ska göra, eftersom jag inte kan se när någon annan gör dem. Vid dessa situationer var det skönt att ha någon vid min sida som känner mig väl och som vet hur hon ska förklara/visa för mig. Det var en helt ny plats jag besökte, så jag behövde hjälp att hitta, samt hjälp ut och in i lokalerna. Jag är så glad att båda våra ledsagare ville hoppa på det här – de tillförde mycket till dansgruppen och vi blev ett riktigt härligt gäng.   Jag vill också ge en eloge till våra danstränare som på ett så fint sätt anpassar kursen för att den ska passa alla och på så sätt gör att alla vi dansare kan trivas och känna oss bekväma.

En termin fylld av glädje
Jag är väldigt glad att jag valde att prova på att dansa, under detta halvår var danslektionerna en av höjdpunkterna på veckan. Vi var en trevlig grupp och det var så roligt att min kompis tipsade mig om det och att vi gjorde det tillsammans. Som jag nämnde tidigare så hade jag alltid tyckt om att röra mig till musik och det var så härligt att få göra det helt prestigelöst, men med oerhört mycket glädje. Det var även bra för mig att göra något ”tillsammans” med min rullstol. När jag går på träningspass på gymmet ställer jag ifrån mig stolen och genomför sedan passet stående i den mån det går. Det vill jag fortsätta göra, eftersom jag vill träna hela kroppen, men jag har svårt att acceptera att jag är en rullande person och inte en gående. Jag tror att den här danskursen var ett steg mot att acceptera att rullstolen är en del av mig och att jag inte ska kliva ur den så fort jag får chansen.

Terminen avslutades med en dansuppvisning, dock utan publik. Istället blev vi filmade, så vi kan dela med oss av vår dans till nära och kära och ha det som ett fint minne. Jag hade stått på scen många gånger förut, både i samband med körframträdanden och konserter på gymnasiet, men jag hade aldrig dansat på scen tidigare. Det var en otroligt härlig känsla när musiken dunkade genom hela kroppen, strålkastarna var riktade mot oss och vi rörde oss tillsammans i våra glittriga scenkläder.

Det är något speciellt med att röra sig till musik i grupp, oavsett på vilket sätt och på vilken ”nivå” man gör det. Jag vill rekommendera alla att prova på det, för det genererar så mycket glädje.

/Emelie