Bild: PTSDJag pratar ganska öppet om mina diagnoser, brukar inte ha några som helst problem att prata om det med kompisar och inte heller har jag några problem och svara på något om någon nyfiken skulle komma fram och fråga något, oftast är det ju lite yngre barn.

Men det är finns en diagnos jag faktiskt inte ens har nämnt i mina artiklar. Jag tror inte jag själv riktigt vet varför. För mig är det ganska nytt och är inte lika insatt på det som jag är med till exempel min CP – skada, kanske är det därför.

För några månader sedan fick jag diagnosen PTSD.
PTSD står för Post Traumatic Stress Syndrome, och uppstår när man har varit med om något traumatiskt. Exempel på händelser som kan utlösa PTSD är fysisk och psykisk misshandel, hot eller dödsfall.

Vad som utlöste just min PTSD känner jag mig inte riktigt bekväm med att berätta, iallafall inte som det känns just nu. För personer med PTSD spelas den traumatiska händelsen upp i huvudet flera gånger, gång på gång. Så är det även i mitt fall. I vaket tillstånd handlar det om minnesbilder från händelsen och på nätterna är det i form av mardrömmar.

Det leder till bland annat obehagskänslor, sömnlöshet, ångest och koncentrationssvårigheter. Hur man påverkas handlar såklart om hur stark grad av PTSD man har. Minnesbilderna kan utlösas av sinnesintryck i vardagen, därför är det vanligt för människor med diagnosen att de undviker situationer som kan väcka minnena till liv.

För min del är det precis såhär. Jag går aldrig på fester längre, då det som hände har större risk att inträffa när alkohol är inblandat, jag har därför valt att själv inte dricka någon alkohol alls.

Jag kan inte gå ute utan att titta mig över axeln stup i kvarten, detta helt oberoende om jag är själv eller med vänner, detta är för att jag alltid känner mig förföljd. PTSD gör kroppen mer vaksam. Men även mer lättskrämd och lättirriterad, vilket jag också kan känna igen.

Även om jag inte haft diagnosen så länge så har jag ju haft symtomen i minst ett år utan att ha vetat vad det är. Jag tror det är viktigt att förstå sin diagnos om man ska kunna hantera den och jag lär mig fortfarande.

/Amanda