Hur många barn/ungdomar drömmer inte om att någon gång skaffa en alldeles egen hund?

Hunden, människans bästa vän, även kallad har sin helt egna dag idag. Sverige är ett land som är tätt på hundägare närmare 600.000 svenskar äger en fyrbent skällande vän som blir den bästa kamrat du kan tänka dig och idag är det dags att ge din hund några extra tuggben och få den eller de att känna sig lite bortskämd. (Filip Ottosson SVT 2016)

Bild på valp av ElinEn långlivad flickdröm
Dagen idag firas internationellt, (inte bara i Sverige alltså) och den blir vad man själv gör den till. Det finns inte ett speciellt sätt att fira det på utan det är upp till varje hundägare att bestämma själv. (Filip Ottosson SVT 2016)

Jag kan bara tala för mig själv, jag kommer aldrig att glömma hur jag redan som en liten flicka började tjata sår i öronen på mina föräldrar om just detta. Jag har alltid varit mer en hundmänniska än en stor fantast av något annat djur som tex. häst eller katt, hunden har varit min personliga favorit så länge jag kan minnas. Jag har älskat att vara omgiven av hundarna och hundarna har älskat mig tillbaka, bättre “match” finns väl inte?

“Många hundälskare”
Vi är många hundmänniskor i min släkt, både kusiner och nästkusiner har genom åren haft hund och många av mina kompisar också som jag lekte mycket ihop med som liten vilket jag kommer ihåg väckte en stor avundsjuka hos mig.

När jag och min syster var hemma hos de var det alltid gosa med hunden jag ville göra, jag brydde mig inte om så mycket annat. När jag tänker tillbaka på detta nu så här många år senare så känns det som en svunnen tid då min längtan efter egen hund hund var så stark.

Jag är 18 år idag, tog nyligen studenten och min dröm om en hund  nästan sann, (nu är min flickdröm bara ett fåtal år från att förverkligas)

Hunddagis som praktikplats
När jag skriver den här artikeln har jag dagen innan varit och fixat sommarpraktik på ett hunddagis och det har också varit en långlivad dröm för mig som fortfarande lever, att kanske en dag kunna starta sitt eget hunddagis.

Jag gick i 9:e klass och vi skulle ha två veckors PRAO på valfri praktikplats som vi skulle stå för att ordna själv och då såg jag ju givetvis min chans, jag mailade runt till olika hunddagis och frågade om de kunde tänka sig att ta emot en praktikant.

Eftersom jag har min rullstol är det därmed är en del praktiska saker man måste tänka på såsom förhållandevis fria ytor på praktikplatsen för att jag skulle kunna ta mig fram, plats för hjälpmedel och dylikt men framför allt så var det ju tvunget att det fanns tillgång till en fungerande toalett så det var lite svårt att få napp i början då de flesta hunddagis jag sökte på låg på gamla gårdar med lantlig interiör.

Antingen så berodde det på att de inte behövde någon hjälp under sommaren och därför inte kunde ta emot mig, det kunde vara att framkomligheten inte var den bästa för rullstol eller så var det helt enkelt för att de som jobbade var osäkra på om jag skulle klara av uppgifterna fast att jag var väldigt noga när jag skrev och sökte att mitt funktionshinder inte utgjorde något hinder när det gällde de sakerna och att jag var både noggrann och ambitiös. Det gick en tid och jag började tappa hoppet så sökte på lite andra platser också men till slut så var det ett hunddagis i Döjsebro som kunde tänka sig att ta emot mig. Det var visserligen på en gammal gård men jag hade varit där innan jag började praktisera på ett “studiebesök för att se så att det skulle fungera bra för mig.

Jag var då där under en vecka 2014 (andra veckan av min praktik spenderade jag i Kristianstad på riksgymnasiet då jag skulle börja där till hösten)  På hunddagiset skötte jag både promenader, matning, vattenpåfyllning och förstås en hel del hund-gos och hundarna var väldigt tillgivna så det gick väldigt bra att vara där, framkomligheten var bra för det mesta jag kom in på de ställena som var viktigast att komma in på och vissa saker fick vi lösa med lite tricks, det blev en  riktigt rolig vecka i alla fall.

Nästan som min egen
Jag skrev tidigare att jag “nästan” hade en egen hund, “vad då nästan” tänker ni?
Det var i December 2009 och jag hade en månad tidigare fyllt 9 år. Det året skulle mormor och hennes sambo åka på semester till  Thailand, jag står väldigt nära min mormor och hon  hade länge löst pratat om att skaffa hund och jag brukade för skojs skull kolla hundar till henne på blocket. Också ramlade jag över en annons med två Lagotto-valpar som jag skickade till henne och efter lite efterforskningar så visade det sig att de här valparna nästan bodde grannar med mormor.

Några dagar senare ringde hon till oss och sa att vi var tvungna att komma och hjälpa henne med något, ok sa vi, trotsade snön som hade börjat falla rätt rejält vill jag minnas och satte oss i bilen.

När vi kom fram kommer jag ihåg att jag tänkte:  “Det här ser inte ut som hemma hos mormor” och jag hann inte mer än att hoppa ut ur bilen förrän jag insåg var vi hade hamnat.

Ut ur huset på andra sidan grinden kom en liten beche lagottovalp springande emot mig och efter där en brun, en tik och en hane. Hanen som var den bruna verkade lite mer reserverad än tiken men när hans syrra vågat sig upp med båda frambenen i mitt knä då vågade han också.

Efter en stunds valp-gos undrade jag ju vad detta skulle leda till och då såg jag hur mormor lyfte upp den bruna i famnen, tittade på honom och sedan sade: “ja, vi tar väl dig då”. Lyckan inom mig var helt obeskrivlig och det är den fortfarande över mitt ljus i vardagen, min räddande ängel och bästa vän Tänk vad en hund kan göra! Du har en “bästis” som alltid finns för dig när du behöver och sprider en enorm glädje genom att bara vara.  Eftersom de skulle åka på semester så fick den lilla hundvalpen bo hos oss de första tre veckorna i hans nya tillvaro och det var absolut inte mig emot.

Obegränsat med kärlek
Att bli “nästan hundägare” är en av de bästa sakerna som hänt mig i mitt liv och nu när jag är 18 så är jag vuxen nog att själv skriva nya kapitel i mitt liv, bara det att jag lyckats få ännu en praktikplats på ett hunddagis känns fantastiskt och det ska bli väldigt kul och berikande.

Drömmen om en helt egen hund kvarstår absolut och när jag är helt färdig med skolan ja, då blir det definitivt en egen hund för mig.

Mormors hund Morris, fyller 8 år i år och under alla de åren har han givit mig maximal lycka och villkorslös kärlek. Han är trots medelålder en riktig piggelin som bara fortsätter och fortsätter att ge av sig själv, något som jag inte kan tacka honom nog för.

/Elin Hansson

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/dags-att-fira-manniskans-basta-van-hundens-dag